Nyheter
Det senaste från Plugga.tech™
Ämnen om branschnyheter, teknik, intervjuer och resurser.
Nyheter
Ämnen om branschnyheter, teknik, intervjuer och resurser.
Vad betyder det egentligen att en AI kan utveckla känslor – utan att vara medveten?
19/05/2025
Vi pratar ofta om att AI blir smartare. Men kan den också känna saker? Och vad skulle det i så fall innebära?
Det finns en idé som kallas embodied cognition, alltså att tänkande inte bara sker i hjärnan utan formas av hela kroppen och hur vi rör oss i världen. För att förstå något på riktigt kanske vi måste uppleva det fysiskt, inte bara läsa eller räkna ut det?
Att känna saker står i kontrast till traditionella synsätt på AI, där intelligens ses som en isolerad beräkningsförmåga. Enligt embodied cognition krävs fysisk närvaro i världen, en kropp, för att uppnå något som liknar mänsklig förståelse.
Lee menar att nuvarande språkmodeller som ChatGPT visserligen kan bearbeta enorma mängder data, men de är som "hjärnor utan kropp", vilket begränsar deras förmåga till verklig kognition.
Om en AI, till exempel en robot, får en kropp och lär sig genom att testa, känna och påverkas av sin omgivning, kan den då utveckla känslor? Och om den reagerar som om den kände något, spelar det någon roll om den är medveten eller inte?
Tänk på djur som kan visa rädsla, glädje eller empati, även om vi inte vet exakt hur deras inre upplevelse ser ut. På samma sätt kanske AI kan visa något som liknar känslor, utan att ha ett "jag" som vi människor har.
Och det leder vidare till frågan om ansvar. Om en AI lär sig från sina handlingar, borde den då också ta ansvar för dem? Eller är det alltid människan bakom som är ansvarig?
Vi kan aldrig med säkerhet veta om ett AI-system har en inre upplevelse. Det är samma problem som med andra människor att vi utgår ifrån att de känner, men vi har inga direkta bevis.
Det blir allt svårare att dra en gräns om ett AI-system uppvisar lärande, reaktioner och egna initiativ. Hur skiljer det sig från oss då, rent praktiskt?
Vi står inför en framtid där robotar kommer att vara mer närvarande i vår vardag – i hemmen, på arbetsplatser, i omsorg och industri. Att förstå hur kognition uppstår i kroppen och miljön, och hur detta kan appliceras på AI, är inte bara tekniskt, det är existentiellt.
Det här är inte bara teknik, det är också filosofi, psykologi och etik. Framtidens AI handlar inte bara om vad den kan göra, utan vad vi anser att den är.
Vad tycker du? Kan en AI vara kännande utan att vara medveten?
📚 Referenser & lär dig mer.
Ett samtal om AI och dess känslor och medvetenhet. https://youtu.be/pyXouxa0WnY?feature=shared
✅ Vem är Edward A. Lee?
Edward A. Lee är professor emeritus vid University of California, Berkeley. Han har forskat inom datorsystem, AI och teknikens roll i samhället. I boken The Coevolution: The Entwined Futures of Humans and Machines (2020) utforskar han hur teknik och mänsklighet utvecklas tillsammans – och varför kroppslighet är viktig för verklig förståelse i AI-system.
✅ Vad är embodied cognition?
Embodied cognition (förkroppsligad kognition) är en teori inom kognitionsvetenskap som menar att tänkande inte bara sker i hjärnan, utan påverkas av hela kroppen och dess interaktion med omgivningen. Vi förstår världen genom att röra oss i den – inte bara genom att analysera den mentalt.
Exempel: Att förstå vad “att balansera” innebär kräver fysisk upplevelse, inte bara definitioner.
